Sidan
uppdaterades:
2003-05-18
Index
av Maria L Hallengren
|
Min
mormor, Elna, har sjungit för mig enda sedan jag var liten. Hon
sjöng långa visor och korta visor, vackra visor, glada visor
och sorgliga visor. En visa mormor har lärt mig är "Drinkarvisa", en sorglig visa som skulle göra så att folk slutade dricka brännvin. Jag vet att denna visa är spridd i hela landet och finns även i olika varianter, men detta är den variant som Johanna Matilda lärde sitt barnbarn Elna som i sin tur lärde sitt barnbarn Maria. |
| 1.
Bland berg och skog en hydda stod det var ett nödens hem Ty hemmets far en drinkare var nu kan ni gissa sen Det var en kall och bister natt och mannen borta var i hemmet finnes knappt ett bröd och elden slocknat har |
4.
Hon måste ut bland köld och snö den kalla vinter natt Och går sen icke många steg Förrn' dignar ned så matt Sitt barn hon trycker till sitt bröst och ropar: Gud mig hör Fräls nu mitt barn jag är så trött jag sjunker ned och dör |
| 2.
Vid slocknad härd hon sitter där hans hustru tärd av sorg ett litet barn i famnen har vem är där utanför ? Jo, det är mannen vild av rus som våldsamt kommer in sin hustru och barn nu driver ut uti den kalla vind |
5.
Och nästa dag då solen ler en själ har gått till Gud Förgråtet öga syns ej mer ej höres klagoljud Då kommer han den grymme man men vilken syn att se då han sitt barn ur drivan tar det som en ängel ler |
| 3.
Hon gråter beder snälla du var icke hård mot mig jag är så sjuk och får snart dö min vän förbarma dig Och kan du icke älska mig se här din egen bild Då tar hon barnet visar det men han ej lyssnar till |
6.
Säg du min vän som nu hör på säg vill du dricka mer en dryck som liv och hälsa tar samt skövlar hus och hem Riv genast sönder satans garn och var ej lastens träl Låt glaset stå till Jesus fly och då blir allting väl |
| Midifil på Driknarvisa |
Anna-Lovisa Holmstöm var en mästare på vaggvisor. Jag har fått berättat för mig att "gammelfarmor" en gång satt och sjöng hela sin vaggviserepertoar för min mamma, som skrek och inte ville sova, att hon utbrast tillslut; "- Ungen måste vara en bortbyting". Samtliga vaggvisor här nedan är lärda efter Anna-Lovisa och upptecknade i Klungsten 1999 efter Elna Holmström. |
| Kråkan
gick på ängen Kråkan gick på ängen och slog med alla sina drängar. Efter kom fåglarna små och räfsade höet i strängar //: Korpen han lastade, sparven han drog :// och lilla svarta kissemissen han körde. Kråkan
satt på ladutak Har
du sett nån gubbe ro |
